Har du träffat någon slav?

Slaveriet (träldomen) avskaffades i Sverige 1337. Slaveri definieras som arbetsförhållanden vilka arbetstagaren inte kan påverka eller undvika (=fly). Det räcker alltså inte att man inte kan hitta ett annat jobb för att det ska räknas som slaveri.

I Sverige förslavas människor än i dag, men nu för tiden handlar det om sex och tiggeri.  Det finns inga exakta siffror som anger hur omfattande människohandeln är i Sverige. 2014 kom EU-kommissionen fram till att det fanns ca 30 000 offer för trafficking inom Europa, varav nästan 70 % var utsatta för sexuell exploatering.

Men det är inte dessa slavar som den här texten egentligen ska handla om. Den ska handla om alla självupplevda slavar. Och de finns överallt runt omkring oss. De är lätta att upptäcka bara man lärt sig att känna igen dem.

De i juridisk mening förslavade människorna i Sverige är, sett till totala invånarantalet, mycket få. Men de som upplever sig som slavar är många. Väldigt många.

 Hur resonerar en person som känner sig förslavad?

”Jag kan inte påverka”

”Ingen kan hjälpa mig”

”Det är ju inte som lyssnar på mig ändå ”

”Inte för att det spelar någon roll vad jag tycker, men…”

”Jag får väl vara kvar här tills jag går i pension”

”Det här är min lott i livet”

Känns attityden igen? Vi har alla hört säjningarna. Det du kanske inte tänkt på är att det du hör är uttalanden från en person som upplever sig som en slav.

En slav känner inte att hen kan påverka sin egen situation. Hen har gett upp och slutar att ta hjälp. Det är när en slutar be om hjälp som en blir hjälplös. Hjälp-lös = utan hjälp. Kan inte få hjälp.

En slav styr inte sitt eget liv. Känner sig utbytbar. Får stryk om en säger vad en tycker. Blir illojal och gör bara så mycket som krävs för att inte få stryk.

När en lärt sig känna igen dem ser en dem överallt.

Om förslavningen gått långt är det en del av identiteten. Jag är förtryckt.  Jag kanske t.o.m. slåss för mina rättigheter och möjligheter att påverka. Men om jag blir befriad från slaveriet, vem är jag då? Det är därför det är så svårt att befria människor från självpåtaget slaveri. Gör en det släpps de ut på okänd mark, ut ur sin trygghetszon.

Det finns olika grader av förslavning. Vissa människor känner maktlöshet i hela sin tillvaro. Andra, vilket är vanligare, är förslavade på jobbet. Den lägsta graden gäller specifika frågor, där jag tror de flesta av oss räknas in.  Tänk efter själv; finns det frågor eller relationer i ditt liv som du är missnöjd med, men där du har gett upp, slutat ta hjälp och resignerat? Då skulle jag säga att du är en slav i den frågan.

Formulerar man inte sin egen framtid får man slava på i sin egen historia.

IMG_2235

Foto: Josefin Haraldsson

Hitta pausen!

I vilka situationer reagerar du automatiskt?
Tänk på din irriterade kollega, din sambo, i trafiken, på väg till dagis, på föräldramötet, när telefonförsäljaren ringer…
Uppnår du det du vill med din reaktion? Troligtvis inte. Om det är så är jag den första att gratulera!

Har du någon gång tänkt ”Jag behöver göra på ett annat sätt”. Bra! Det betyder att du inte är galen. Inte helt i alla fall. Definitionen av galenskap är nämligen att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat. I alla fall enligt Einstein.

Den stora frågan är ju HUR man ändrar sin reaktion. Går det verkligen? Ja, vi är inte slavar under våra egna hjärnor. Det är vi som styr dem. Hur svårt det än kan verka.

En metod som kan användas är att hitta pausen.

När du utsätts för en situation som du normalt automatreagerar på, försök hejda dig och istället räkna 1…2…3…4…5. Under dessa 5 sekunder funderar du över vad du vill uppnå. Vilken reaktion väljer du? Tänk vad man kan tänka mycket på 5 sekunder!

Hitta pausen kan också användas i andra syften. När du pratar med andra – våga pausa ett ögonblick (eller flera)! Därmed ger du den du pratar med utrymme att faktiskt svara.

Så enkelt! Och så svårt.

 

Vore jätteintressant att höra era upplevelser av att testa detta!

IMG_2190

Foto: Josefin Haraldsson